Hoppa till innehåll
Sportguider med raka svar
Guider om regler, rekord, tävlingar och de stora frågorna i nordisk idrott

Längdskidguide

Hur långa stavar ska man ha till längdskidor?

Klassiska stavar bör för vuxna vara 25 till 30 cm kortare än kroppslängden, medan stavar för skate bör vara omkring 20 cm kortare. I klassiska tävlingar får stavarna vara högst 83 procent av kroppslängden mätt med pjäxor på.

Preparerat längdskidspår genom ett snötäckt vinterlandskap
Bild från Nordiska Magasinet

Hur påverkar åkstilen valet av klassiska stavar?

Stavarna behöver ge stöd åt den teknik som används mest. Längre stavar kan gynna kraftöverföringen vid mycket stakning, medan stavar kring axelhöjd ger en naturligare rörelse vid diagonalåkning.

Vid mycket stakning eller dubbelpoling används ofta stavar som är 20 till 25 cm kortare än kroppslängden. Den som främst åker diagonalåkning kan i stället använda axelhöjden som praktiskt riktmärke och kontrollera att stavarna känns lätta att föra fram.

Hur räknar man ut stavlängden utan pjäxor?

Multiplicera kroppslängden utan skor med 0,84 för att få en praktisk stavlängd för klassisk åkning. Om du är 180 cm lång blir beräkningen 180 × 0,84, vilket ger cirka 151 cm.

Om stavarna ska användas i tävling måste de samtidigt klara FIS gräns på 83 procent av kroppslängden med pjäxor på. Skillnaden mellan 83 procent med pjäxor och cirka 84 procent utan skor är ungefär en procentenhet och beror på att mätmetoderna utgår från olika kroppshöjd.

Hur långa klassiska stavar ska barn ha?

Barn under fyra år kan börja med stavar som är 30 till 35 cm kortare än kroppslängden. För barn mellan fem och nio år är 25 till 30 cm kortare en lämplig utgångspunkt.

Ett praktiskt test är att barnet tar på sig pjäxorna och trycker ned staven i snön. Staven bör då inte nå högre än armhålan. Barn växer snabbt, men för långa stavar kan göra tekniken svårare, så välj inte en överdriven växtmån. Även rätt längdskidor för barn gör det lättare att hitta en balanserad utrustning.

Hur långa ska stavar för skate vara?

Stavar för skate bör för en vuxen vara omkring 20 cm kortare än kroppslängden. De ska normalt nå ungefär till näsan och är längre än klassiska stavar.

Stavlängden kan också beräknas genom att multiplicera kroppslängden med 0,89 eller 0,90. För en person som är 180 cm lång ger det cirka 160 till 162 cm. Ett annat praktiskt riktmärke är axelhöjden plus 5 cm.

Rekommendationerna för skate är tumregler för att hitta en fungerande längd. Exakta resultat kan skilja sig beroende på om man räknar från kroppslängden, mäter mot näsan eller utgår från axelhöjden.

Hur mäts stavlängden i en klassisk tävling?

Stavlängden mäts från stavspetsen till den punkt där handremmen är fäst i handtaget. I en klassisk tävling får detta mått vara högst 83 procent av åkarens kroppslängd när åkaren har pjäxor på sig.

Det är alltså inte stavens absoluta topplängd som avgör om den följer regeln. Handremmens infästning sitter typiskt 3 till 4 cm nedanför stavens topp, men Triac-handtag är ett undantag. Två stavar med samma totala längd kan därför få olika tävlingsmått om handtagen och remfästena skiljer sig.

När infördes maxlängden för klassiska stavar?

Regeln infördes hösten 2016 och började gälla under tävlingssäsongen 2016/2017. Den föreslogs av FIS längdkommitté, och FIS är den beslutande regelgivaren för internationell längdskidåkning.

Gäller 83-procentsregeln även i Vasaloppet?

Ja, 83-procentsregeln gäller i Vasaloppets tävlingsklass genom hänvisningen till FIS regler. Kroppslängden mäts med pjäxor på, och stavens tävlingslängd räknas från spetsen till handremmens infästning.

Utanför tävlingsklassen är stavlängden valfri. Motionärer kan därför främst utgå från kroppslängd, teknik och den praktiska känslan, medan deltagare i tävlingsklassen behöver kontrollera att stavarna inte överskrider maxlängden.

Porträtt av Karin Norling

Om författaren

Karin Norling

På Nordiska Magasinet bevakar Karin Norling fotboll, friidrott och frågor om hur regler och idrottsmiljöer fungerar. Arbetet på sajten omfattar sportguider med faktagranskade svar, förklaringar och redaktionella fördjupningar.

Läs mer om Karin Norling